3 årsdagen
Snart kommer mamma och hämtar mig. Vi tillsammans med brorsorna ska ner till Stockholm och hälsa på farmor, syrran och sen pappas grav. Idag är det tre år sen han dog. Har haft lite smärtor i ryggen den senaste veckan. När han dog hade jag så ont i ryggen så jag tjata på alla att de skulle massera mig kommer jag ihåg. Tror verkligen att sorg och psykisk smärta kan sätta sig i andra delar av kroppen. Tänkte att jag skulle bjuda på ett glatt minne. För så minns jag min pappa, alltid glad och skojsam.
Kommer ihåg när vi var i Thailand för första gången. Då var vi Phuket och det var den mest fantastiska och lyckade resan vi gjort. Jag älskade att bada i de höga vågorna på Karon Beach. En dag när pappa var med, min pappa var ingen som tog en lugn simtur när han badade. Tvärtom! Han var lika vild i vattnen som vi, haha. Han dök och hoppade, simmade under vattnet och stänkte vatten. Men när han kom upp efter att ha simmat under ytan ett tag i Karon beach sköna vatten, innan han hunnit slagit upp ögonen såg jag honom ta ett djuuuuupt andetag innan en våg kom och sköljde ner i hans käft. Hahahahaha! Jag blev också träffade av vågen och fick en kallsup bara för att jag skratta så mycket. Pappa tyckte inte alls det var kul efter att han hade hämtat sig från monstervågen som träffat hans stora gap. Hahaha men jag tyckte det var kul iallafall.
En bild från vår andra resa i Thailand.
Lite Halloweenbilder
Avslutningsbilder från nian
Från bloggarkivet del II
Sluta kämpa börja leva!
Detta har jag tänkt på mkt och länge..Varför går man efter ordspråket att leva är att kämpa? Visst livet är fan inte lätt och saker som händer kan vara otroligt jobbiga att ta sig igenom. Men går livet ut på att vara en enda lång kamp rakt igenom? Och vad är det vi kämpar för? Överlevnad? Kärlek? Lycka? Pengar? Livet? Går det att njuta, vara glad och lycklig när man vet att så fort du har tagit dig över ett hinder så väntar ett annat, kanske ännu större, där bakom? Jag tror inte det. Jag tror att du går miste om det som livet verkligen handlar om när du kämpar dig genom din vardag. Visserligen har alla olika förutsättningar och kommer från olika miljöer, men man får gör det bästa av sin situation helt enkelt.
Jag skulle vilja att fler (även jag själv!) slutar kämpa och börjar leva! Nu menar inte jag att vi ska bli helt ansvarlösa och inte lyfta ett finger. Utan att man istället ska se de prövningar och erfarenheter vi möts av som möjligheter, snarare än hinder. Även dåliga saker som sker tar med sig något gott och lärorikt till livet. Skulle det inte vara mkt roligare att leva då? Om man slapp bli uttömd på energi efter ett högt hinder? Och tänk all den tid man sparar från att oroa och förbereda sig för nästa hinder! Den tiden kan man istället spendera tsm med dom man älskar eller på aktiviteter som höjer humöret! Det skulle kännas som att man flög genom livet! Gud vad härligt, vilken positiv livssyn man skulle få! Livet består av så mkt mer än en evig kamp..
Haha slängde in en glad jag vid studenten!
Min kärlek till ananas
Kommer ihåg när vi var i thailand 2007, då hade dom frukost buffé med bland annat bebis-bananer (så söta) och ananas!! Jag åt då detta till frukost i 2 veckor! Plus att jag ofta beställde in ananas till efterrätten hehe. Sen när vi kom hem till Sverige igen hade jag fått såna eksem vid munnen att jag rent ut sagt såg ut som jag hade blivit biten av en hund med rabies! haha okej inte riktigt så illa, men usch hur jag såg ut. Dessa eksem höll väll i sig en månad ungefär.
Me love ananas
ananas don´t love me :(
Gym med Ida!
Har suttit och läst Linda Åbergs blogg http://liaberg.blogg.se och man kan ju inte bli annat än galet sugen på att dra iväg utomlands! Kommer aldrig glömma när jag, Ida och Emilia drog till Bulgarien i Augusti 2008! Vi var helt lyriska när vi kom fram till hotellet, kändes som man hade blivit frisläppt från 18 år i fångenskap typ. Allt var så spännande, nya människor, ingen som kände oss, våra regler och vad som helst kunde hända. Vi hade verkligen hur kul som helst! Och jag kommer alltid minnas kvällarna vi var ute och dansade till kl 4 på morgonen, de goda drinkarna, värmen, de trevliga britterna och de konstiga tyskarna, haha! Mycket tokigheter som hände..
Jag och Ida första kvällen i Bulgarien!
Precis när vi hade landat! Vet inte om det var jag som inte kunde hålla kameran still, eller om det var Ida och Emilia som inte var still. Var nog både och..
Gym nu!
Från Bloggarkivet:
Alltså vad är det här för inlägg?
17 oktober
zandra jansson i ett nötskal:
- visst är jag female??
