' Har du någongång känt dig som en tia men fallit ner till att bara vara värd en 2:a när en annan "bättre" eller "snyggare" person kommit in i rummet? Helt plötsligt känner du dig inte som den smarta, roliga och fantastiska människan du faktiskt är. Från att ha gått från att alltid ha något att säga sitter du nu tyst och börjar förakta personen som kommit in i rummet.

' Jämför du dig med andra personer och därmed startar en tyst tävling mellan dig själv och andra? Men vem är det egentligen som är domaren i den tävlingen? Du själv? Eftersom du har så dålig självkänsla att du känner att du bara är av värde om du är bättre än någon annan person kommer denna tävling aldrig ta slut, en evig kamp att leta rätt på fel och brister hos den andra personen bara för att vinna mera värde.

' Blir du lätt avundsjuk?

' Händer det att du ofta känner dig svartsjuk, att du kanske är livrädd för att den du är tillsammans med ska lämna dig för någon "bättre"? Kanske känner du dig också bombsäker på att din partner måste ha någon annan, att han eller hon är otrogen eftersom han eller hon vet att dom är värd något mer än du.

' Du kan inte ta emot kritik eller komplimanger. Antingen tror du att dom bara ljuger för att få dig på bättre humör, därför ger dom dig fina komplimanger, eller så vågar du inte göra den där grejen igen tex. dansa inför publik bara för att någon kommit fram till dig och gett dig kritik på vad du måste förbättra. Egentligen är det något oförskämt att göra, att ge någon kritik som den inte har bett om. Då kan det hända som exemplet ovan, att personen du menar att hjälpa med kritiken istället tar det så hårt att den bestämmer sig för att det är lika bra att lägga av eftersom hans eller hennes självkänsla är så otroligt låg att andra kan påverka vad de ska göra eller hur de ska vara och att de som individer inte är värda någonting så länge de inte åstakommer något bra i andras ögon.

' Du är oärlig mot dig själv. Det vill säga att du har svårt att säga nej till saker du inte vill eller inte har tid med. Din kompis kanske ber dig att följa med ned till stan för att hitta en jacka åt henne, du säger ja fast egentligen har du ju inte tid eftersom du måste plugga, men att vara en schysst kompis är ju jätte viktigt! Visst ska man ställa upp för sina nära och kära, men då måste man vilja det också! Annars går du där på stan och förbannar dig över kompisen, ja du känner nästan att du inte tycker om henne bara för att hon inte kan bestämma sig för vilken jacka hon ska ha, och fattar hon inte att du kanske inte har all tid i världen? Den här ilskan har egentligen INGET att göra med kompisen! Den är egentligen riktad till dig själv bara för att du var oärlig, både mot dig själv och kompisen när du sa ja till att följa med ned till stan. Detta är ett ganska lätt och ytligt exempel men för att inte hamna i den här situationen är det viktikgt att du först tänker efter vad du vill. Om jag hjälper kompisen med en sak jag egentligen inte vill, men jag ahr kanske som baktanke att såhär skulle jag vilja att någon gjorde för mig. Då är man inte oärlig tycker jag, utan då gör man det ju för att man själv tycker att det är rätt sak att göra. Om man inte är säker på vad man ska svara, ja eller nej, när en kompis frågar om man ska hitta på nåt, är det bättre att säga nej först än att svara ja. För om du ändrar ett ja till ett nej blir kompisen mer besviken och kanske arg, än om du ändrar ett nej till ett ja.

' Du tror att om du var lite snyggare, hade lite större tuttar eller inte lika utstående mage, skulle du vara mycket lyckligare. Men om vi inte uppskattar och känner tacksamhet över vad vi har kommer vi aldrig känna oss nöjda med det vi får. Just därför ska man inte genomgå plastikoperationer. Då är risken att när man förstorat tuttarna tillexempel, att man inte blir nöjd med reslutatet och därför fortsätter. Eller att man hittar andra "fel" som måste rättas till. Jag läste i boken om en tjej som betraktades som en skönhet av alla men hon själv levde i ständig skräck att hon skulle få en finne, gå upp i vikt, bli gammal etc. Därför kunde hon inte leva livet, hon kunde inte gå på fester där det bjöds på god mat och dricka för då kanske hon gick upp ett kilo, hon kunde inte heller hitta kärlek då hon trodde att dom bara föll för hennes utseende och sen när hon blev äldre skulle dom lämna henne eftersom då skulle inte hennes skönhet finnas kvar. Därför är det otroligt viktigt att inte lägga det egna värdet på utseendet för det kommer förändras! Däremot insidan, våra fina egenskaper behöver inte förändras om vi inte själva ser till att det blir så.

' Du strävar hela tiden efter perfektion och är livrädd för att misslyckas. En klok person sa en gång: Vi blir omtyckta för våra fina egenskaper, men älskade för våra brister. Tänk själv hur jobbigt det skulle vara att vara tillsammans med en helt perfekt person. Huuaah! Och att fela är att vara människa sa en annan, dessutom lär vi ju oss av att göra fel.

' Du sätter ditt egna värdet på de prestationer, det du klarar av och lyckas med att göra. Om du misslyckas är du inget värd. (se punkten ovan) Detta leder också till att du ständigt söker bekräftelse från andra personer om att du är bra och att du duger. Det gör att din självkänsla, hur bra du mår, hur lycklig du är och hur mycket du kan utvecklas ligger i andras händer. Men inse fakta, det är du som bestämmer din framtid och den person du vill vara. DU är den viktigaste personen i ditt liv.

' Du har svårt att känna dig älskad och respekterad av andra. Om du vill ha kärlek och respekt, måste du börja med att ge kärlek och respekt till dig själv.

' Otrolig självcentrering. Du tror att hela världen kretsar kring dig och ditt liv. Det är bara dig obehagliga, pinsamma och tråkiga saker händer. Det är för att det är just du som står vid busshållplatsen som bussen inte kommer. Du tar åt dig personligt om andra är på dåligt humör, ex) kassörskan på ica som blänger surt på dig, åh nej hon tycker säkert att jag har en as ful tröja på mig! Eller kompisen som har en dålig dag och du själv som spenderar resten av dagen att fundera ut vad för fel du kan ha gjort mot henne eller honom. När man är sur, arg eller irreterad på en människa handlar det för det mesta om en själv. Som exemplet när man är oärlig mot sig själv ovan, eller att man känner att man blir kränkt av en person. Men vi alla är ju olika personer och tar åt oss av olika saker. Har du sagt till denna person att du tar illa vid dig när han eller hon säger eller gör på det viset? Men det borde ju vilken vettig människa som helst förstå! Nej alla människor tänker inte och förstår inte samma saker som du, dom behöver inte vara korkade eller dumma för det. Det är faktiskt ditt ansvar att se till att visa hur du vill bli behandlad av andra! Oftast bottnar hat, ilska och irretation till andra människor pågrund av dålig självkänsla. Var ärlig mot dig själv och säg till när du blir illa behandlad av någon annan.

Puh.. Finns så mycket att skriva om dålig självkänsla! Säkert finns det många också som känner igen sig på åtminstone 2 eller 3 punkter. Jag kan iaf säga att jag får många aha-upplevelser och känner igen mig i mycket när jag läser Mia Törnbloms Självkänsla nu! Fler borde göra det så kanske vi får en liten bättre värld år 2009.